Officerarna i svenska skärgårdsflottan 1756-1824

Efter stora nordiska krigets slut hade Ryssland fått besittningar vid östersjökusten och med hotet från öster behövde Sveriges sjöförsvar förstärkas. Det skedde med fästningsbyggen, nya fartygstyper och en flotta vars befälskår var specialiserad för strid i skärgård.

Många av officerarna i den nya flottan kom från högreståndsmiljöer och medelklassfamiljer, men en stor del också från hem med små ekonomiska möjligheter. Anställningen gav tillfälle att komma upp sig i samhället och åtskilliga som börjat som skeppsgossar nådde långt i befordran.

Här presenteras officerarna med familjeförhållanden, karriärer och kommenderingar och de åtaganden de hade utanför sin tjänst. Tack vare det detaljerade materialet belyses de möjligheter som fanns till social mobilitet i det svenska samhälle som från 1700-talets mitt var i stark ekonomisk expansion, inte minst inom handel och sjöfart.

Boken kan bidra med underlag för vidare marina studier och för forskning med personhistorisk inriktning. Inte minst kan den vara en användbar resurs för släktforskare.

Lars Otto Berg, (1931–2021) fil.lic., doctor honoris causa vid Uppsala universitet, f.d. landsarkivarie i Uppsala. Författare och redaktör för ett stort antal publikationer om militärhistoria samt flera delar av Uppsala stifts herdaminnen. Gjorde som arkivarie en banbrytande insats för digitalisering av arkivmaterial och var starkt engagerad i tillkomsten av SVAR (Svensk arkivinformation). Överraskade 1999 forskarvärlden med att visa att slaget vid Gestilren 1210, som tidigare troddes ha stått i Västergötland, istället stod i Uppland. Var en av initiativtagarna till denna bok och en drivande kraft som författare under flera år.

Esbjörn Larsson, (f. 1968) professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Påbörjade sin akademiska karriär med en avhandling om kadettutbildningen på Karlbergs slott under 1800-talet. Har därefter framför allt publicerat sig på det utbildningshistoriska området, men också lämnat bidrag inom barn- och ungdomshistoria samt militärhistoria. Intresset för sistnämnda forskningsfält har bland annat resulterat i publikationer om hemvärnets utveckling under 1900-talet samt om den förändrade bilden av den ideale svenske soldaten från 1960-talet fram till idag, men han har även ägnat sig åt ämnen som den svenska folkskolans framväxt, den lärda undervisningens omvandling i Sverige under 1800-talet, införandet av växelundervisningsmetoden i svenska skolor, pennalismen och dess roll inom utbildning, vapenövningar i svenska skolor fram till andra världskrigets slut samt den svenska förskolemarknadens framväxt sedan början av 1980-talet.

Hans Norman, (f. 1936) professor emeritus i historia vid Uppsala universitet. Har publicerat arbeten om 1800-talets utvandring till Nordamerika och bosättning där, om demografi och familjeliv i Sverige i historisk belysning, om 1600-talskolonin Nya Sverige och dess svensk-finska befolkning samt om Uppsala stads 1900-talshistoria. Intresset för marinhistoria har resulterat i en antologi om svenska skärgårdsflottan och en biografi om generalamiralen Johan Puke. Ett långvarigt engagemang för långfärdssegling, framför allt i Östersjöområdet, under en följd av år som ledare för eskadrar i Svenska Kryssarklubbens regi med seglingar i Skärgårdshavet och Finska viken, har ibland inneburit att Sveaborg, där Finska eskadern av Arméns flotta var stationerad, varit ett av färdmålen. Erfarenheterna från många somrars segling i dessa farvatten har resulterat i utgivningen av den historiska skärgårdsguiden Sjöfärder i österled. En resa i historien.